Alltså, jag är verkligen jättetrött på att vara sjuk.
Jag borde egentligen inte gnälla eftersom jag faktiskt typ aldrig är det, men nu har jag varit det lite väl mycket den senaste tiden. Jag har trotsat det hittills eftersom jag är hemma så sällan, men idag har jag inte kunnat ta mig ur huset eller knappt ur sängen.
Igår körde jag mycket bil, åt god mat och gick i väldigt hög snö. Samt invigde min julklapp (kamera). Sedan åkte jag hem och dog lite, sålde min utgångsbiljett och låg hemma och förbannade livets orättvisor medan mina alla fina vänner var ute och skrattade på Deluxe. Utan mig. Ja ni hör ju, jag ÄR verkligen dålig på att vara sjuk. Blir gnälligare än en kille.
Inte helt PK men ja, jag sa det. Jag sa det.

Hemma i Småland och jag går runt och myser.

Snön är liksom vitare, luften något renare. Folk skrattar mycket mer här, det tycker jag om.

Jag älskar att komma hem så mycket mer nu, när man vet att man ska lämna.

Jag kan för övrigt inte sluta stirra mig blind på denna bilden. Ge mig mörkt hår och svarta läppar. Plus ett snygg-arrogant ansiktsuttryck.

Jag är nog världssämst på att vara sjuk. Sämre än en kille.